onsdag 19 juli 2017

Sundsvall - Hassela

Sundsvall - Hassela.

Kuperad skogsväg. Skog på ömse sidor, eller hyggen. Få byar, få hus. Mycket uppför, stretsamt. Ja, fint ändå. Det är så många skiftningar, så många olika miljöer. Det är fantastiskt att se. Ja, det var mest skog idag.

Mitt ute i ingenstans satt en kille med märkliga 3D-glasögon och en konsol - och flög en liten drönare över väg och ängar. Lite obehagligt. Han hade nog skoj, som det verkade, men han flög den så aggressivt så det var obehagligt för oss som passerade. Med de glasögon som han bar var det nog som i en liten simulator, att det var som om han satt i drönaren. Ruskigt, helt enkelt, men han verkade trivas där han satt på sin stol vid vägkanten.

Vi bor idag på Hassela vandrarhem. Ett äldre par driver ett vandrarhem i ett äldre hus byggt i en skogsbacke. Fint & bra, men en smula udda. Jag inspekterar badrum nu allteftersom. Detta var specialbyggt, med kokhett vatten och risk för skållning. Ett litet krypin, fixat av en amatör. I Gnarp var badrummen lutade åt fel håll och vattnet rann ut mot dörrarna. I Sundsvall var det i sin ordning, även om ressällskapet där hade åsikter om hur man fäster en hållare på väggen. Man kan le åt diskussionerna. Var och en ordnar sitt, på det sätt som nöden kräver och som den som gör konstruktionen har kunskap till.

Oavsett badrumskonstruktioner kom vi till Hassela idag. Drar vidare mot sydost under morgondagen, vill jag tro.

A..

Sundsvall & ormmannen i parken

18 juli 2017

Vi träffade ormmannen Göran Hermansson i Sundsvall. Han hade god erfarenhet av huggormar och gick runt i ormområdet och kallade på dem. Vi trodde först att han bara var en smula galen, men det visade sig att han var en talför huggormsfantast. Han var god vän med alla ormar som bodde i området, uppe i den fina parken på Norra berget i Sundsvall.

Vi själva bodde på vandrarhemmet strax intill (Gaffelbyn, Norra berget, Sundsvall).

En svart huggorm

Ormmannen talar lugnt med sin ormkompis . som är döv, men känner lukt och vibrationer. De är väl bekanta med varandra.

tisdag 18 juli 2017

Gnarp - Galtströmmen - Sundsvall

17 juli 2017.

Den 17 juli 2005 har Leif & jag som startdatum. Tolv år idag, alltså. Det har hänt en del sedan dess, förstås.

Gnarp - Norrfjärden - Galtströmmen (plats att besöka & utreda vidare) - Skatan - Njurundabommen - Kvissleby - Sundsvall - Norra berget/Sundsvall (Gaffelbyns vandrarhem).

Galtströmmen är en plats att besöka. Infarten till byn vittnar om en aktiv byförening. Där finns också en fantastiskt vacker kyrka och en finfin bagarstuga. Den gamla herrgården är rustad och i byn har just genomförts Galtströmsdagarna. Vi missade dagarna precis - just precis min vanliga tur. Det finns liv och kraft här. Jag blir glad av tecken på fina & livaktiga byföreningar, som enas och gör gott för bygden. Så fint, så fint. Så vänligt, så vänligt. Ja, en finfin plats att besöka. Riktigt fin. Den finns historia att forska i här. Ja, ryssarna har härjat här. Och SCA sägs ha sin början här.

Dagens sträcka = 16 304 - 17009 = 70,5 km.

Vandrarhemmet i Gnarp. Igår strilade regnet här. Idag skiner solen. Detta var ett fint vandrarhem. Jag gillade platsen.

Norrfjärden. En havshamn strax öster om Gnarp. Det drar kallt från havet. Fint, men kallt. Det är inte precis en särskilt varm sommar, denna sommar. 

Vi drar sedan norrut igen. Kustvägen går inte nära kusten, men passerar en del vackra rastplatser och fina skogssjöar. 

Skarhålssjön. En rastplats längs vägen - kanske finns det fisk i sjön? Ja, jag är ju inte någon fiskare
så det får väl ända vara som det är. Fin är ändå platsen här. Väl värd ett besök.

Galtströmmen var otroligt mycket vackrare än dess byskylt. Där fanns en fin liten kyrka, god vänlighet, vacker bygd och en engagerad byförening. Ja, jag gillade platsen. Den påminde lite om vackra Oslättfors, också där ett bruk som spelat roll i historien. Där för släktingar. Här för andra.

Varning för björn! Ok, noterat. Bäst att se upp en aning, eller är det ändå
alldeles lugnt ändå? Ja, det vill jag tro.

Frej. Ett stycke söder om Sundsvall står detta vrak som ett stilleben. Frej är en isbrytare, inte denna dock. Vad har denna
Frej fått vara med om under sina dagar, tro? Vilka äventyr har den sett och upplevt? Ja, det skulle man förstås vilja att
den kunde berätta, eller hur?



Iggesund - Gnarp

16 juli 2017.

Vi åkte från campingplatsen i Iggesund på morgonkvisten. Vi var förstås inte supertidiga, eftersom det tar sin goda tid för oss att packa ihop vårt läger. Morgonen bjöd fint vänder.

Hudiksvalls kyrka passerades i sol. På gravplatsen fanns flera stora gravstenar, bl a en för Odd Fellow-medlemmar. Jag förundras över föreningar, klubbar och organisationer som har så täta band så att de t o m har gravar tillsammans. Ja, det har ju förstås också flera nationer i Uppsala, har jag förstått. Kanske var det helt andra skäl till dessa gravplatser.

Fram på dagen började det regna, en stund innan vi kom till Jättendal. Vi drabbades av förvirring rörande vägval där i regnet. Vi fick råd att åka en lång omväg och blev oeniga. Vi tog skydd vid en badplats och gjorde lite te och mackor i skydd från regnet. Svalorna försökte ta sig in till sitt bo i taket på badplatsens omklädningsrum där vi satt. Det var nästan slut på ström i våra telefoner och ingen laddningsmöjlighet. Det är svårt att leta boende i sådana situationer. Internettiden gör oss oerhört teknikberoende. Läget generellt var helt enkelt mindre gott, men till slut återkom energin och vi tog en lerig och liten väg som gick nära E4-an upp mot Gnarp där vi hade sikte på ett vandrarhem. Vi kom till slut fram och kunde torka våra leriga och blöta cyklar, kläder och oss själva. I efterhand kan man förstås skratta åt situationen, men jag var inte så förtjust där strax innan fikat i badplatsen omklädningsrum. I värsta hand hade vi förstås kunna tältat där. Vi hade ju ändå tak över huvudet, även om tältpinnarna hade varit svåra att få ner just där. Det är dumt att inte ha självstagande tält.

Gnarps vandrarhem kan rekommenderas. Det gjorde susen för oss denna dag.

Iggesund - Hudiksvall - Rogsta kyrka - Strömsbruk - Harmånger - Jättendal (i regn) - Gnarp. Dagens sträcka = 15583 - 16304 = 72,1 km.


Hudiksvalls kyrka inbäddad i grönska

Hudiksvalls kyrka

Vi passerade Rogsta kyrka, som låg högt upp på en kulle med god utsikt över nejden. Det är väldigt fint när kyrkorna byggts på höjder, med vackra vyer över bygderna. Jag tycker att det är så fint, så fint. Ja, vi passerade så raskt så att jag inte hann fotografera den fina platsen. - Eller möjligen prioriterade jag helt enkelt fel. 

Jättendals badplats. Till skydd för regn och rusk efter viss oenighet med ressällskapet.
Vägval är en viktig fråga att enas om. Under tak vid regniga badplatser kanske man
kan samla sig. Svalorna hade byggt bo i omklädningsrummet. De vände tvärt i luften 
när vi (nästan) störde deras färd. Vi satt mitt i rummet & de blev förstås en aning störda. 
Ungarna behövde ändå mat, så till slut vågade de sig ändå. De susade över vårt matbord, 
matade och susade sedan ut igen. Vilken fart de har. Vilket mod de har. Vilken svängkraft de har. Så fina de är.
Vi brassade te och mackor innan vi vågade oss ut i regnet igen. Vi hade olika, tämligen okända,
vägförslag framför oss, men det som blev verklighet var väldigt blött och väldigt lerigt - men ändå
helt utan E4-ans vedervärdiga trafik. Hellre blöt och lerig än orolig i omåttlig E4-trafik. 

Anette - acceptabelt torr - på vandrarhemmet i Gnarp.

Axmar - Iggesund

15 juli 2017.

Axmar hamn. Axmars bruk. Ljusne. Sandarne. Söderhamn. Norrala kyrka.  Kungsgården. Alebo. Svalarna. (Lindefallet). Enånger. Njutånger. Iggesund. (Iggesunds camping).

Dagens sträcka = 15583 - 14644 = 93,9 km.

Dagen bjuder sol & fint.

Här använder man skor & handväskor för att plantera blomster. Vi stannar vid vägkanten och delar på en melon - god smak och positiv vätska. 

Loppis. Ett av Sveriges vanligaste näringsställena längs vägarna. Just denna, i Sandarne, skapade ekonomiska förutsättningar för ett katthem strax intill. De bodde i de gamla arbetarbostäderna, som var bostäder till fabrikerna i närområdet. Nu har nya hyresbostäder byggts tvärs över gatan. Någon säger att fabrikerna luktar skit. Andra säger att de luktar pengar. Det som är plus för någon, är kanske minus för andra. Jobb är viktigt, men vad säger miljön? Spelar pengarna mest roll för alla? 


Iggesunds camping. Skogssjöar att fantastiskt vackra. Vad gömmer de för hemligheter? Vad kan vi njuta av här?
Så fint, så fint.

Laxön (Älvkarleby) - Axmar

14 juli 2017.

Laxöns (Älvkarleby) vandrarhem var fint, men rummet var väldigt litet. Området är fint och där finns många fina hus. Det är förstås ett område man kan återvända till, för fiske, för naturrekreation och för att bara vara. Här finns en vacker miljö, som jag gärna återvänder till.

Mellan Älvkarleby och Gävle passerades Skutskär och Furuvik på lämpliga cykelspår. Strax norr om Skutskär fanns små fina brukslängor, en ruin och informationsskyltar som berättade om bruk och ryssbränningar. De där ryssarna skadade rätt mycket efter kusterna i den tid de härjade. De var många man, tog för sig rejält och förstörde än mer. Man kan inte annat än förundras över deras överlägsenhet.

Gävle. Vi åt lunch i en solig park i Gävle, innan vi åkte och köpte kartor och ett par nya regnbyxor. Regnkläder behövs. Just i Gävle var det soligt & fint. I parken fanns ett konstverk. Jag tog fram telefonen och fotograferade verket. Men, visst är det så att vi faktiskt inte får fotografera konstverk, för att de ägs av konstnären och inte få mångfaldigas? Det är regler som ter som omöjliga och absurda. De är sorgliga, eftersom de hindra spridning av det vackra, där vi ändå ser tydligt att vi sprider en avbild av avbilden utan att egentligen stjäla. Jag tycker att detta är en sorglig utveckling i samhället. Absurd.

Tältning vid Axmar brygga. Här fanns mycket vänligt folk som gärna talade med oss. Man blir glad av sånt.

Laxön - Gävle - Tröjde - Katrineholm - Hamrångefjärden - Axmar brygga (en väldigt kall natt, men mycket mås-oväsen). Dagen sträcka = 14644 - 13866 = 77,8 km. Ja, det får väl ändå duga.

Tack, för i dag.


Morgonen börjar i ljuvlig sol. Ja, det är inte så varmt förstås. Himlen är ändå blå. Det är ett gott tecken.

På Laxön finns vandrarhem. Det gläds vi åt. Det är skönt att komma inomhus, att sova i en säng, att få en dusch och att ladda sin tekniska utrustning. Så onödigt nödvändigt det har blivit med laddning av teknik. Här fanns fina hus. Ett fint område. En fin trakt. Hit kan jag gärna återvända.

Strax norr om Skutskär hittar vi fantastiskt vackra små brukslängor. Sån´t gör mig glad. De är så fina, så vackra - de minner om förfluten tid. Hur såg det ut här innan "Skutskär" med sin illaluktande fabrik kom till bygden?

Harnäs Brukshandel - Ja, när drevs den? Hur såg bygden ut då? 

Bruksbygd är vacker bygd. Jag gillar dessa bruksvägar stort.

En stenruin, igenvuxen men med en historia om bruk och bygd.
Mina förfäder har inte varit här, men andra har drivit, brukat och gjort skillnad
för bygden. De har spelat roll för landets utveckling.

Rysshärjningar!

Strax norr om Furuvik. Hur lång är en fjärdedel? Härifrån är det ca en mil till Gävle.
Är det dit måttet når? Jag tycker att dessa "milstenar" är fantastiska, men hur långt siktar
de? Varthän är måttet tänkt? Det finns gott om milstenar längs våra vägar. Någon
förklaring och historia kring dessa hittar man ändå inte någonstans i anslutning till skyltarna.
Kanske måste jag googla på saken?

Får man fotografera allmän konst i vårt land? Får man ens betrakta den?
Faller man för juridiken då?

Hille kyrka. Jag tänker att farfar och farfars far har funnits i Hille socken.
Kanske också farfars farfar. De är inte begravda här, men kanske har det ändå
funnits här. Spelat roll. De har funnits i Oslättfors, som nog ligger i Hille socken. Om
inte annat har Hille hembygdsförening skrivit om deras förehavanden i bygden.
Om jag nu inte minns fel. Vilket jag förstås kan göra.

Glasspaus. Anslagstavlor är fint. De berättar om bygdens fasoner - som företagandet, föreningslivet och äventyren. De berättar om människor som gör. Kanske också om något hörnskåp eller en konstig figur som är till salu. Fullmatade anslagstavlor är fina grejer. Finfina grejer. Här frågade vi efter vägen - en hantverkare passerade här varje dag, men hade inte koll på vad orten hette. Även här, i Sverige, får man alltså fråga flera. Typ tre - och ta snittet av det. Precis som vi gör när vi reser i Indien. 

Ett vattenfyllt grusgrop ger en fantastisk badplats. Är detta ett tillåtet tilltag eller är det en lagstridighet? Oavsett vilket så verkar det var en fin plats att njuta av. Vi passerade mitt på dagen, så vi hade inte någon större nytta av platsen. Annars vore det en fin campingplats för kvällen. Morgondopp och kvällsdopp - stillhet och vattennära, ja, en fin plats för camping vill jag tro. Vattennära, utan drag från den isande kalla havsvinden och de skrikande måsarna.


Axmar hamn. Natthamn. Kallt som bara den. Mer än nådigt för en kväll
mitt i sommaren. Men, en välkomnande och fin plats. Rekommenderas
för den som campar och fridsamt reser genom landet.






Östhammar - Älvkarleby (Laxön)


Det finns många korsningar att passera. Än åt höger, än åt vänster. Cykelleder är fina leder, vare sig du cyklar, vandrar eller motorcyklar. Ja, fina spår, helt enkelt.


Skidåkare på väg. Ja, här fanns flera fina stenfigurer - mellan Östhammar &
Öregrund. En fin väg. Väl värd ett besök.
Lövstabruk. Rakt igenom byn. 
Lövstabruk - här gäller det
att vara försiktig om man
hoppar över stängslet

I en lantlig korsning längs vägen. En finfin kiosk. Ingen försäljning för dagen, dock.

En allé är mer än fem träd. De får inte behandlas
hur som haver. Det finns regler för detta i vårt
regelstyrda land.

13 juli 2017.
Dagens sträcka 12966 - 13866 = 90 km. Östhammar - Söderby Karlsäng - Öregrund - Snesslinge - Forsmark - Skärplinge - Karlholmsbruk - Älvkarleby - Laxön.

Idag var det rätt blåsigt och en del kraftiga regn. När vi tvingades åka längs den vidriga 76-an träffade vi en tyska som var ute på ensam långtur. Hon skulle närmast till Grisslehamn, över till Åland och vidare till Finland. Hon var en ensamtrampare som passerat Danmark, Norge och Sverige för att sedan också besöka Finland. Hon hade sex månader till sitt rese-förfogande. Hon låter meddela att det svenska folket blir trevliga och trevligare ju längre österut hon kommer, innan hon drar på sig regnkläderna och glatt trampar vidare.

Vi drar vidare norrut. Vi landade på kvällen på Laxöns vandrarhem i Älvkarleby.

söndag 16 juli 2017

Söderby - Östhammar




Det finns många små fina vägar i vårt vackra land. Det går att färdas på dem med olika typer av transportmedel. Ibland kan man vandra, ibland kan man cykla, ibland kan man motorcykla och kanske kan man också färdas med bil.

De minsta vägarna är ofta väldigt, väldigt trevliga.

Sträckan mellan Söderby/Norrtälje och Östhammar går att åka utan att komma ut på den trista 76-an alls. Det finns små fina vägar, som kan nyttjas om man istället önskar.

I Östhammar finns Cykel-Kalle. Han kan hjälpa till med allehanda problematik om man behöver hjälp med sin cykel. En filur med glimten i ögat, minsann.

Nere i parken nära vattnet, i Östhammar, spelades musik när vi var där. Vackert och njutbart. I parken finns också fint utmejslade djur. Finlir, kan man lugnt säga.

12 juli 2017
Frukost & lunch i Söderby. Middag, nattlogi och trivsamt kvällsprat hos May & Lennart i Östhammar. Konsert i parken i Östhammar. Trivsamt & fint.























* Dagens sträcka 12238-12966 = 72,8 km. Söderby - Råda - Skebobruk - Häverödal - Hargshamn - Harg - Östhammar.
Instagram.

tisdag 11 juli 2017

Krokeks ödekyrka











Krokeks ödekyrka. Östergötland. Besök 11/7 2017. En fin plats.

Ett schyst fikaställe, nära Norrköping på väg ner mot Kolmården.

* Bygdeband om Krokeks ödekyrka.
* instagram