måndag 29 maj 2017

Forsbacka - bruk i förvandling


Forsbacka - bruk i förvandling berättar om bruket sedan 1500-tal. Gubbar, eller kanske vanliga män som gör så gott de kan, ömsom drivna och ömsom värdelösa gör sitt ytterliga för sin verksamhet. Kvinnorna föder mängder av barn, bidrar med pengar för makarnas framfart och dör i hiskeligt unga. Namn, årtal, släktskap, ungar, ingiften, dödsfall, byggnationer, tidens förutsättningar, fattigdom och andra beskrivningar av tidens förutsättningar är dokumenterade under flera århundradens tid. Det är ett otroligt viktigt och spännande forsbackadokument.

Mer om denna inom kort. Jag är ännu alldeles i början, där finns namn, gårdar, ungar, livsförutsättningar, mm. Om något hundra år kommer mina gamla släktingar in. Hur kom det sig egentligen att de valde järnet och bruken som sitt arbetsområde? Hur kom de sig att deras erfarenheter, pengar, mm för dem till dessa spår? Det tål att forskas på. Vi får se om det finns i boken, eller om det får forskas om på annat håll. Denna talar ju ända bara om Forsbacka och inte om Lundebergarnas liv vid sidan om.

Ja, vilken forskning han har haft för sig - Per Forsell - för att ha fått fram all denna fantastiska information. Jag tackar för hans ihärdighet.

A..

Boken kan beställas via; 
Forsbacka - bruk i förvandling
Per Forsell
Forsbacka hembydsförening
2006
isbn 978-92-639-2181-0


söndag 28 maj 2017

Mors dag 20117

Det är en alldeles fantastisk doft i naturen. Det växer så det knakar. Sommarvärme, klarblå himmel & strålande sol. Ljuvligt. Det blir fint med en mc-tur idag, eller hur? En av finungarna bjuder på lunch i Uppsala denna vackra morsdag.

Är lång klänning schyst klädsel för en mc-tur? Ja, det gick bra i varje fall, att snyggt och bekvämt pussla in klänningen under jackan vid färd. Man kunde ju undra, förstås, när man såg mig innan detta blev gjort.

Det blev en fin tur till Uppsala, där vi bjöds på god lunch och glad samvaro av Sofie, hennes OA och hans mor.

A..













Fler bilder på Instagram, förstås. 
Välkommen dit.

lördag 27 maj 2017

Labacken - Roslagsbro Hembygdsförening


Roslagsbro hembygdsförenings vackra hembygdsgård i Övra Söderby, Labacken, badar i sol idag.

Text & bild om Labacken och dess hembydsförening -
i olika tid och skepnad - hittar du här!







Foto; Anette Grinde
27 maj 2017

fredag 26 maj 2017

Husvagn, husbil eller en liten frigga?

Husvagn, husbil eller en liten frigga? 
Så himla praktiskt att ha sitt hus
med sig på vandringsturen.
Det går inte så fort när de 
vandrar över vägen, 
men här är inte så 
supertrafikerat 
så det kanske 
går bra ändå. 
Vi håller tummarna
för att det går väl på 
vandringen& att hen
hittar en fin glänta för kvällen.

A..




Välkommen till instagram 
- här -               
en telefonbild & en
kort text om ett glädjespår,
eller kanske ett drag av skav
eller undran. Ja, det kan bara bli 
vad det blir, både idag och nästa. 
Titta gärna in och följ - säg hej och
 dela med dig av din glädje.

Allt gott.

A..

Dörrar ska tjäras och lador ska rödfärgas





#fastighetsvård
Dörrar ska tjäras & lador ska rödfärgas.
Har tjärburken tagit slut eller var det rabarberpaj
& glass som kom i vägen för uppgiften?
Var sak har sin tid, förstås.

Välkommen till instagram - här - en telefonbild & 
en kort text om ett glädjespår, eller kanske ett drag av 
skav eller undran. Det blir vad det blir. Förstås.

A..

torsdag 25 maj 2017

Teknik, it & el...


Teknik, it & el. 
Utvecklingen går i en rasande fart.
 Det är alldeles förundrande att se även 
om man som vanlig lekman (eller kvinna) 
inte vet allt. 

Någon sa att om fem år kommer solceller 
att vara standard i alla villor. Allt kommer 
att drivas & styras med enkla appar. 
Robotar är verklighet nu. Lösa armar där 
bäraren har känsel i fingrar & kan 
bära massor av kilon på ett finger eller 
skriva ut en bil som kan köras. Eller mat 
som kan ätas. Var står vi nu & om fem år. 

Utvecklingen är enorm. Är det fantastiskt? 
Absurt? Skrämmande? Spännande? 
Ja, kanske lite av allt.

A..



Välkommen till instagram - här - en telefonbild &
en kort text om ett glädjespår, eller kanske ett drag av
skav eller undran.

Ja, det kan bara bli vad det blir, både idag och nästa.
Titta gärna in och följ - säg hej och dela med dig av din glädje.
Hugg och agg klarar vi oss utan.

Allt gott.

A..


söndag 21 maj 2017

Placeringspolicy - hur tänker vi kring risk, etik, mm

Vi talar om placeringspolicyn och därtill kopplade frågor. Fokus är ideell verksamhet och insamlingsverksamhet, som drivs t ex i en ideell förening och i en stiftelse. Värderingarna är viktiga, men ibland är det ändå svårt att enas om en konstruktiv och tydlig text som också är relevant och genomförbar att använda i föreningen/stiftelsen. Vad betyder vad - för oss och för andra? Vad är viktigt egentligen? 

I samtalet gör vi t ex återkommande genomgångar av principer kring t ex etik, risker och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Hur tänker vi i vår organisation? Hur påverkar vi andra? Hur påverkar vi miljön, människors livsförutsättningar mm genom de val vi gör? Vi låter samtalet fortsätta, inte sätta punkt för att vi gång har formulerat en mening. Låt oss höja vår medvetenhet om hur vi påverkar vår omvärld. Låt oss se att vi själva är en del av detta, att våra val är viktiga. Ställningstaganden och principer kan vara svåra att fastställa, genomföra och följa upp, men är inte desto mindre väldigt viktiga för såväl organisationen som för dess påverkan av samhället och dess strukturer. 

Låt oss återkommande föra samtalet om hur vi bidrar till plusvärden istället för att dränera människor och natur i våra synsätt och i vårt handlande. Vår placering och vårt nyttjande av pengar och andra resurser spelar roll för vårt allas väl. 

Diskussioner inför frågan om en uppdaterad placeringspolicy

Att äga och förvalta kapital innebär ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i olika fonder, aktier eller andra finansiella instrument påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands.

Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete i enlighet med föreningens syfte, men också för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Det ena bör inte utesluta det andra.

Det är föreningens syfte tillsammans med det hållbara samhället som är målet, inte ekonomin i organisationen i sig. Vi ska därför inte, genom ekonomiska investeringar, bidra till verksamheter som motverkar dessa syften.

Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som arbetar för att bidra till att nå de globala målen.

Föreningen väljer därför att placera tillfälligt överskottskapital i verksamheter och organisationer som bidrar till samhällets utveckling och arbetar målmedvetet med frågor som rör t ex miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barnarbete och fattigdomsbekämpning. Frågor som rör dessa organisationers styrning, där till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet behöver bedömas, är också viktiga faktorer som föreningen behöver se i sin placeringsplanering.

Föreningen placerar inte kapital i organisationer eller fonder som tillverkar, köper eller säljer varor
eller tjänster som t ex krigsmateriel, tobak, pornografi, alkohol/droger, olja eller guld/diamanter. Föreningen undviker aktivt varor/tjänster där människor och miljö riskerar att komma till skada. Föreningen placerar inte heller kapital i verksamheter som drivs på eller har koppling till ockuperat territorium, som t ex Västsahara eller Palestina där intäkterna inte kommer den västsahariska eller palestinska befolkningen till del.

I diskussioner om branscher som inte är etiskt försvarbara i organisationen kan vi konstatera att önskemålet är att undvika dem helt. Vi ser dock svårigheten i att sätta en absolut procentsats eller på annat sätt mätbar definition, eftersom detta är oerhört svårt att kontrollera. Begrepp som huvudsakligen definieras ibland som mer än 50% och ibland upp till eller mer än 80%. Om vi här säger att vi inte skall investera i organisationer som huvudsakligen arbetar med krigsmateriel, porr, droger, mm, eller andra branscher vi undviker, så kan det innebära att vi tillåter så mycket som upp till 49% av företagets omsättning i dessa branscher. Exakta belopp och svårdefinierbara ord försvårar ibland diskussionen, men vi behöver ändå förtydliga var vi står i frågan.

Om föreningens avsikt är att (helt) undvika de problematiska branscherna, krävs ett löpande samtal kring och löpande utvärderingar av gjorda och kommande placeringar. Samtalet och uppföljningen av principen är och blir då av stor vikt för organisationen. Om vi inte vågar ta ställning, kan vi då säga att vi tar ansvar för det vi gör? Vi måste våga och orka ta besväret att göra just detta, eller hur?

Mottagna medel
Gåvor, inklusive testamenten och liknande, i form av aktier, fonder eller andra placeringar som inte lever upp till föreningens placeringspolicy eller etiska principer skall säljas utan dröjsmål för att omplaceras i enlighet med föreningens ställningstaganden.

Om föreningen får en gåva som är ändamålsdestinerad på ett sätt som strider mot föreningens etiska riktlinjer eller dess möjlighet att uppfylla ändamålet på rimligt sätt, t ex med hänsyn till föreningens syfte, resurser, mm, kan gåvan komma att återbetalas till givaren.

Sprida riskerna
Föreningen sprider riskerna genom att inte samla allt kapital på samma ställe. Utöver de sparade medel som är ändamålsdestinerade, placeras övriga sparade pengar i externa instrument eller fonder som inte strider mot föreningens placeringspolicy. När det gäller risktagande kan föreningen var beredd att välja placeringsalternativ som går från medel till hög risk, men endast med en mindre del av föreningens totala kapital. Detta risktagande ska avgöras av styrelsen, efter en diskussion och utredning från placeringsspecialist, m fl relevanta personer, inom eller utanför föreningen, såväl vad avser val av placering som summa.

Redovisning och efterlevnad
Löpande under året och i samband med upprättandet av årsredovisningen skall en utvärdering göras av såväl lönsamhet som etiska ställningstaganden i de valda placeringarna. På föreningens hemsida redovisas fastställda riktlinjer liksom utvecklingen av dessa. Föreningens strävan är att lära mer och är därför också öppen för att lyssna till läsarens kunskap kring de etiska principerna.

Detta är en pågående diskussion om en placeringspolicy i en ideell förening som arbetar med frågor om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mm. Föreningen arbetar på flera ställen i världen, i flera världsdelar, och har flera viktiga frågor på sin agenda.

Föreningen arbetar vidare med frågan om placering av medel utan att den genom placeringen bidrar till felaktiga strukturer, mer fattigdom, mindre hållbarhet, mm. Föreningen vrider och vänder på orden och funderar kring vad just deras handlingar betyder. Föreningen kommer längre en dag och backar nästa. Samtalet tar tid, får ta tid, men måste också gå framåt. Frågan känns viktig. 

Har du ett tips om hur föreningen skall tänka och varför, så tar de tacksamt emot detta och vänder och vrider också på det en liten stund. 

Föreningen vill naturligtvis gå plus, inte förlora på sina placeringar. De vill inte heller bidra till minus när de talar om globala mål, där rättvisa och hållbarhet är viktiga ledord. 

A..
(Detta inlägg kan komma att uppdateras allteftersom samtalet fortsätter).






Exempel - här specifikt i fråga om etiska regler!
  • Min stora dag (Placeringar ska ske i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler - länk saknas till hur dessa regler ser ut och information saknas från Min stora dag om hur de ser på saken).
  • Röda korset (Motiv för etiska riktlinjer; Svenska Röda Korset har till ändamål att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde, särskilt under tider av väpnad konflikt och andra nödsituationer, arbeta med att förebygga sjukdom och främja hälsa och social välfärd, uppmuntra frivilliguppdrag, konstant beredskap att ge bistånd och en universell känsla av solidaritet gentemot alla som behöver rörelsens skydd och stöd. Svenska Röda Korsets kapitalförvaltning ska med sin avkastning bidra till att Svenska Röda Korset ges finansiella resurser för utföra sina övergripande uppgifter. En långsiktigt god avkastning på kapitalet ligger därför i linje med Svenska Röda Korsets strategiska planering. Men god avkastning, låga kostnader och välfungerande administration och kontrollsystem är inte tillräckligt. Det krävs att avkastningen skapas på ett sätt som inte står i strid med organisationens grundläggande värderingar. Därför behövs också etiska riktlinjer för kapitalplaceringarna. Principer för etiska hänsyn i placeringsverksamheten; Etiska ställningstagande är en central del av Röda Korsets värdegrund. Detta illustreras genom Röda Korsets grundprinciper, uppdrag i förhållande till mänskliga rättigheter och Genèvekonventionerna samt genom Röda Korsets fredsdefinition: ”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan olika stater och folk. Ett samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.” Mot denna bakgrund integrerar Svenska Röda Korset hållbar utveckling, innefattande miljö- hänsyn, socialt och ekonomiskt ansvar med god etik i investeringsprocessen och vill premiera kapitalförvaltare som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område. Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt ILO. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Svenska Röda Korset ska undvika att investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer. Vidare ska även bolag som har mer än 5 % av sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen.)
  • Barncancerfonden (Barncancerföreningens medel skall placeras i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler.)
  • Erikshjälpen (Erikshjälpen väljer placeringar i börsnoterade företag och aktiefonder som arbetar på ett trovärdigt sätt med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och affärsetik. Vi väljer bort placeringar i verksamheter som kränker internationella normer och som har koppling till vapen, krigsmateriel, alkohol, tobak, spel och pornografi och fossila bränslen.)
  • FairTrade (Den etiska aspekten ska jämte avkastning och risk alltid beaktas i Föreningen för Fairtrade i Sverige placeringsverksamhet. Vid denna bedömning ska både förvaltare och produkt (fond mm) bedömas. Grundregeln är att placering sker med vägledning av LOs och/eller Svenska Kyrkans riktlinjer för vad som är etiskt acceptabla placeringar. Vid urval av förvaltare ska alltid de etiska aspekterna utvärderas och utgöra ett nödvändigt kriterium för placering. Om misstanke om oetisk verksamhet hos förvaltare eller det värdepapper förvaltare placerar i ska sakförhållandena utan dröjsmål utredas. Om misstanken bekräftas ska förvaltaren påvisa att sakförhållandet avhjälps, om inte ska förvaltningsuppdraget eller investeringen snarast avvecklas)
  • Hörselskadades Riksförbund (saknar etiska ställningstaganden i sin placeringspolicy)
  • Diakonia (Diakonia har en policy för miljö, sociala och etiska hänsyn i sina investeringar. Den utgörs av sociala, miljömässiga och etiska kriterier som delats i två komplimenterande grupper. Den första gruppen avser påverkans kriterier som används för att identifiera förbättringsområden hos de företag som Diakonia investerar i via olika investeringsformer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. Den andra gruppen avser uteslutningskriterier gällande verksamheter och eller produkter som Diakonia aktivt avstår från att investera i. Kriterierna bygger på ett antal av internationella riktlinjer avseende relevanta miljö, sociala och etiska aspekter; * FN: s förklaring om de Mänskliga Rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna. * FN:s Global Compact * ILO: s åtta kärnkonventioner * OECD.s riktlinjer för multinationella företag Kriterierna samt den faktiska analysen som skall göras på Diakonias investeringar skall ta fasta på företagens agerande i anslutning till investeringar med avseende på: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. )
  • Kristna Freds (Kristna Fredsrörelsen finansierar sin verksamhet endast på sätt som överensstämmer med Kristna Fredsrörelsens värderingar. Kristna Fredsrörelsen inleder bara samarbeten med företag vars affärsverksamhet respekterar gällande nationella och internationella lagar och regler samt bedriver en verksamhet som är etiskt försvarbar. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan ta mot bidrag från givare/företag, eller placera kapital i fonder vars huvudsakliga verksamhet är hälsovådlig eller orsakar humanitärt lidande, som direkt eller indirekt bidrar till våld, konflikter eller katastrofer, som är involverat i oetisk, korrupt eller exploaterande verksamhet. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan acceptera bidrag från givare/företag vars huvudsakliga verksamhet ryms inom följande industrier: vapen, tobak, alkohol/droger, pornografi, olja/gas, diamanter eller guld.)
  • Cancerfonden (etiska regler saknas?)
  • Svenska Freds (Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet som motverkar föreningens syften. Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar fred, exempelvis ekonomisk och social utveckling, minskad fattigdom och en förbättrad miljö. Företagen ska bidra till samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet. Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god bolagsstyrning. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel.) Delar av Svenska Freds inledande resonemang har påverkat vår text & tanke ovan. Vi tackar särskilt för detta.
  • FRII - vägledning för utformning av placeringspolicy i insamlingsorganisationer
  • FRII - övriga vägledningsdokument från FRII



tisdag 9 maj 2017

Varför glömmer jag det som är viktigt?

Emilio del Tessandoro ställer ut på restaurang Chutney på Södermalm i Stockholm. Fotografierna föreställer landskap i mjuka former med raka horisonter, långa tider och vackra färger. Det är vackra fotografier som bör betraktas. Rekommenderas!

Bilderna fick mig att tänka ett varv till på vad som är viktigt och om man kan göra skillnad. Och i sådant fall hur.

För mig är det också viktigt att göra skillnad för mig.

Varför bara syssla med siffror instängd på ett kontor, när du är duktig och intresserad också av viktigt sakfrågor? Varför inte förändra din inriktning och ribba? Ja, varför inte?

Vart tog fotografierna vägen? Resorna? Äventyren? Marathonloppen? Långturerna på MC och i cykelspåren? Var tog allt annat, än jobb, vägen? Och hur gick det till när dessa viktiga ting bortom arbetet gick upp i rök? Varför drunknade jag i arbetet? Varför glömmer jag det som är viktigt?

Handbroms i. Dags för omtag och riktningsändring.


A..

torsdag 20 april 2017

Suicidpreventivt nätverk i Norrtälje

Rotary Norrtälje 20170420.

Idag var vi 17 personer vid bordet, där 14 var egna medlemmar. Håkan Engström är månadens president, i den stafett som vi sakta för framåt då vi saknar en fast president under innevarande rotaryår (2016/2017). Han ledde därför dagens möte. Vi är åter på s/s Norrtelje och vi serverades som vanligt fantastiskt god och vällagad mat. Det är en fantastisk plats att vara på. Vi tackar s/s Norrtelje för att vi får vara där. Det är fint att kunna mötas där.

Idag gratulerade vi också Torkel på hans födelsedag. Grattis, Torkel, vi hoppas att din dag har varit fantastiskt fin.

Till dagens lunchmöte hade vi bjudit in Denise Keyser, som föredragshållare. Hon är samordnare i Suicidpreventivt Nätverk Norrtälje - SPNN. Hon talade om Norrtälje, om nätverket SPNN och om självmord i stort. Hon talade om vår, allas, ansvar i detta. Hon sådde viktiga frön i våra tankar.

Självmord är ett psykologiskt olycksfall, säger Denise. Det är ett olycksfall som kan leda till förlorade liv. Det här området är fyllt av tabun, som gör det svårt att hjälpa de människor som behöver vår hjälp. Mycket av detta går av förebygga, men vi måste våga tala om det. På direkta frågor om man verkligen vill dö är svaret oftast att man bara inte vill leva livet just så här. Det är detta vi alltså behöver fundera kring. Vi behöver se och hjälpa personen - vi behöver visa medmänsklighet.

Att rädda liv handlar om att vara medmänskliga, att vara medmänskligt omhändertagande. Du behöver inte vara psykolog eller läkare, du behöver vara en medmänsklig människa. Det är otroligt viktigt att tala om känslor här, att tala om känslor tidigt i livet och att göra det kontinuerligt.

Det finns en skillnad mellan män och kvinnor i självmordsstatistiken och männen står för huvudparten. Kanske har de, genom vår sociala konstruktion där män skall vara starkare, inte tala om känslor och inte gråta, just här en nackdel. Kanske är det just detta som förklarar skillnaderna i statistiken (2015 - 818 män & 331 kvinnor).

En viktig fråga är alltså att tala om känslor, att våga göra det och att fortsätta att göra det. Igen och igen. Du skadar inte människor genom att bry dig, att fråga hur de mår. Du skadar inte när du visar att du bryr dig om.

Denise Kayser talar om tabun, att det finns så mycket skuld och skam inom det här området. Information och kunskap är här otroligt viktigt. Vi behöver bryta tystnaden kring detta.

Denise uppmärksammar oss på ett bra studiecirkelmaterial (Låt himlen vänta) som studieförbundet Sensus har givit ut inom detta sakområde.

Besök gärna Folkhälsomyndighetens hemsida om suicidprevention och/eller Norrtäljes nätverks sida på samma tema.

Bokrekommendation; Konsten att rädda liv, av UllaKarin Nyberg.

Nästa vecka möter vi Louise Lindfors, ordförande i Fredrika Bremerförbundet och veckan därpå möter vi Per Ahlin, kulturchef i Norrtälje kommun. Varmt välkomna då.

Välkomna också till Rotary Norrtäljes facebook-grupp, som du hittar här!

Vid pennan
Anette Grinde












söndag 16 april 2017

Ölands norra udde - i isande kylig vind

Ölands norra udde - i isande kylig vind. Vackert, men väldigt kallt.





Solen skiner idag (påskdagen 2017), men det är kallt i luften. Ja, särskilt nära havet. Lite molnigt, lite mindre idag än tidigare än under helgen, men ännu lite molnigt. Det snöar på sina håll i Sverige, t ex i Norrtälje. Inte på Öland, dock. Tur är väl det, då vi har sommardäcken på.

Hälsat på hos pappa på Högby kyrkogård. Carl har varit där med ett ljus (tänker vi, eftersom ingen av oss gjort detta & ljuset är där).. Mamma har planterat penséer och påskliljor. Kyrkovaktmästaren har strött blodmjöl för att undvika att rådjuren äter på penséerna. Jag förfasas över blodmjölet, som en slaktprodukt som läggs på graven. Ogillandet känns i mig. Gravstenen är ny och fin. Den är svart, enkel och stram - med vackra träd i kanten. Ja, den är fin.

A..

(Påskhelg 2017, Öland)





torsdag 13 april 2017

Krig och genus?

Hur ändras livet för kvinnorna när landet eller området hamnar i krig eller konflikt? Hur påverkas kvinnorna när männen lämnar hemmet för att strida på annan plats? Vad händer när de, männen, återvänder hem till hemmet igen efter stridernas slut? Eller vad händer för kvinnorna och familjerna när/om de inte återvänder alls?

Hur ändras livet för kvinnorna när de tar del av striderna?

Vad händer med våldsnivån i de olika situationerna - innan, under och efter? Ansvar för hushåll? Skydd av barnen? Trygghet?

A..

onsdag 12 april 2017

Jag vandrar på Drottninggatan

Jag vandrar på Drottninggatan där är blommor i mängd tänker på lastbilen på människorna som skadats och försvunnit värmen & kärleken syns människor står stillsamt betraktar tänker sörjer sorgen känns människor gråter blomsterhaven växer över lejon & polisbilar sången ljuder människor samlas tillsammans i vänliga folkhav med frid & omsorg stillsamhet råder livet fortgår men inte som om ingenting hänt A..

lördag 8 april 2017

Igår var en sorgens dag, som vi inte kommer att glömma...

Jag går sakta nerför trappan, här hemma. Jag lever. Det är en ny dag, idag.

Igår var en sorgens dag, som vi inte kommer att glömma. Det kom oss så nära. Det skakade om oss, tog fram nya känslor. Alla hade sina mobiler i händerna för att informera sig och andra. Telefonkapaciteten havererade, överbelastningen var ett faktum, men sociala medier fungerade. Det gick att informera sig, även om mängder av rykten uppkom. Egna sanningar, obekräftade tolkningar som tog fart, florerade. Ryktesspridningen drev fort i rummen och över nätet. Vi letade information, tolkade det lilla som fanns. Människor var rädda, för sin egen säkerhet och för andras. Vi grät. Det gjorde ont.

Ett nytt sorts våld slog ner mitt ibland oss. Vi har sett det förr, men nu kom det nära. Ett våld av den där alldeles obegripbara sorten. Tillfälligheter avgjorde hur vi drabbades. Det förde oss samman, men skapade väldigt mycket rädsla. Rädsla. Låt oss hoppas att vi kan skaka av oss rädslan, när detta lagt sig. Att vi kan fortsätta att leva livet i acceptabel trygghet. Visst kan vi välja den riktningen? Ja, vi kan välja den riktningen.

Jag läser i DN att fyra människor dog, att flera ligger på sjukhus för sina skador och att en man är gripen. Jag ber idag för alla de människor som var mitt i, som chockades, dog och skadades och för alla de vänner och nära som är ledsna, förtvivlade. Jag önskar styrka till dem och oss alla för att klara sin/vår nya dag. Idag och nästa. Och nästa igen.

Jag ber att vi inte blir hatiska och förbannade, att vi istället låter omsorgen om våra och andras liv och hälsa vara i fokus. Låt oss skaka av oss rädslan, när detta lagt sig en aning, låt oss gå ut i livet igen.Vaksamma, men öppna och välkomnande. Låt oss leva våra liv i glädje, med ett övermått av omsorg om varandra. Vi kan inte skydda oss mot allt, helt uppenbart är det så, men vi kan se oss om en aning och se hur människor omkring oss mår.

Låt oss gå ut, stärkta av insikten att vi behöver vara just vaksamma, med öppna, vänliga och omsorgsfulla ögon. Att vi behöver betrakta varandra och bistå den som trillar iväg i extrema tankegångar - där livet inte är viktigt, där någon har större rätt än andra.

Gränsen mellan civilkurage och angiveri kanske ibland är hårfin. Angiveri är inte vackert, tänker jag, men civilkurage är det. Jag tänker att det är vårt ansvar att bära det - civilkuraget - i väldigt mycket högre grad än vad vi, några, inte alla, gör nuförtiden i vårt samhälle.

Se dig om.
Hjälp den som du har i ditt nära nätverk, som mår pyrt. Kan vi höja ribban i vår egna civilkuragenivå? Ja, det skall jag absolut göra. Jag skall absolut höja ribban i hur jag lever mitt liv, och i hur jag tar ansvar för att vi tillsammans kan leva bra liv.

Jag hoppas att fler gör det. Höjer ribban, för bra liv, tillsammans. Alla. Tillsammans - på vår gemensamma jord. I omsorg, i gemensam fred.

A..



Länkar & sån´t.




torsdag 6 april 2017

Dagens bild..

Dagens bild bör kunna ge upphov till glädje. För mig, alltså. Men nej, inte. Jag tappade den nya telefonen så att den gick sönder.

Det är alltså inte meningen att de skall slinka ur händerna ner på det hårda golvet. Då går de helt enkelt i kras.

A..

fredag 31 mars 2017

Fredrika Bremer Förbundet - Hertha - År 158 - mars 2017

Jag får den nya tidningen i min hand. Jag blir glad över det vackra matta utformandet av tidningen. Det är så mycket vackrare än det glansiga och glättiga som ligger på andra sidan av mitt bord. Den luktar gott, och jag hoppas att den är tänkt och tryckt med en miljövänlig tryckteknik.

Jag skulle behöva fler tryckerikontakter. Forma och samla kunskapen mer nära mig. Jag möter ofta frågor om jag har ett bra tryckeri i mitt nätverk, och jag lyckas inte riktigt fånga ett sådant. Jag är beroende av att tryckeriet är kontaktbart, personligt och att vi vet tillsammans hur vi arbetar. Förtroende är viktigt. Liksom rätt och enkelt.

Var hittar jag fler sådana tryckerier? Vet du? Vilket använder du?

Nu, just nu, skall jag ge mig i kast med att läsa denna tidning, som ger ett mycket positivt första intryck när jag sakta bläddrar igenom den. Den ger mig känslan av fint, lugnt, läsvärt. Den vill jag läsa. Just det, för att få den i min hand nästa gång också måste jag förstås bli medlem i Fredrika Bremer Förbundet. Så då får jag väl lov att bli det.

A..

söndag 26 mars 2017

Minst en per dag - från och med nu.

Minst en per dag - känns som ett viktigt ställningstagande.

Minst en per dag, som i en viktig fråga eller en viktig rörelse.

Det ena som är viktigt för någon annan och det andra som är viktigt för mig.

En per dag - minst, för varandra - känns som något nödvändigt.

Men vad är just detta; en per dag, det viktiga som behövs?

Vad är det, egentligen?

Det som gäller för dig, behöver förstås inte gälla för mig. Och vice versa.

Men, från om med nu är det minst en per dag som gäller.

Minst ett träningspass.
Och minst en aktiv händelse/aktivitet för något särskilt viktigt.

Ett för mig.
Och ett för något eller någon annan.

A.

#MinstEnPerDag





onsdag 15 mars 2017

Barcelona & Barcelona marathon

Vi besökte Barcelona i helgen som gick. Det är en trivsam stad. Vi åkte dit för att springa maraton. Mitt maraton nr 22 i maratonland nr 11. Det gick bra, kan man väl säga, när jag kom in på 3.56. Det gick väl också för Leif, som kom in på 4.00. Väl kämpat, får man väl säga om våra insatser.

Mamma coachade väl. Hon fick ranta runt till flera platser, med noggranna instruktioner om vilken sida hon skulle stå på. Hon fick ögonen på mig vid båda platserna, men vid den andra smet hon innan Leif kom in. Lite för rapp var hon, alltså. Eller var det kanske att hon tänkte att han var före mig? Nej, se det var han inte detta gång. Jag höll honom efter mig hela vägen! Glad var jag förstås för det. Och Leif var ändå nöjd, ja, inte missnöjd alls.

A..


Nära starten!
Vatten är vackert.
Sagrada Famiglia.
Fint? Nej, det tycker vi nog inte.







Text & bild, som vanligt; Anette Grinde


Bild från Barcelona marathon.
Jag ser lite sliten ut, eller hur?
Ja, 42 km är ändå 42 km, även om
jag inte vet när/var detta foto är taget.

Bild från Barcelona marathon.
Släpp ner axlarna, Leif. Slappna av! 

söndag 5 mars 2017

Tidningen Västsahara - nr 1/2017

Föreningen Västsahara, som ger ut tidningen Västsahara, har bytt namn till Svenska Västsaharakommittén. Tidningen utkommer med fyra nummer per år och sätter fokus på just Västsahara, västsaharierna och de frågor som är kopplade till ockupationen.

Västsaharierna lever under svåra omständigheter och världen tittar stillatigande på. Ockupationsmakten har en stark röst i många sammanhang och omvärlden förmår inte övertyga dem om vad som är riktigt. Världen betraktar stillatigande det som händer. Det är därför också väldigt många människor, hos oss och i andra länder, som inte vet vad som sker eller ens att det sker. Många vet väldigt lite, ingen vet allt, men några vet ganska mycket.

Västsaharaföreningarna i Sverige (flera olika) har fokus här. De syns inte så mycket, och svarar knappt om man frågar, men de finns och de arbetar med frågorna. Western Sahara Resource Watch spejar från världens alla hörn. Från Sverige håller t ex Emmaus StockholmEmmaus Björkå och Kristna Freds blicken riktad på frågorna. Ja, det finns flera organisationer som gör, som stödjer och som arbetar aktivt med opinion och stöd. Det är viktigt.

Hösten 2015 inbjöds till ett seminarium i Sveriges riksdag, där frågan uppmärksammades och diskuterades. Det var en fröjd att se att många ser, gör och uppmärksammar, men samtidigt en stor sorg att inse att det är alldeles för tyst och en för låg aktivitetsgrad. Det var en sådan enorm besvikelse ur många perspektiv när nuvarande regering valde att gå på det tysta och handlingsförlamade FN-spåret istället för ett erkännande av Västsahara. Det tassas alltför tyst i korridorerna.

I tidningen Västsahara nr 1/2017 står att läsa att Västsahara till 2/3 är ockuperat av Marocko sedan 1975. Ockupationen har alltså varat i 41 år och vi ser inte särskilda tecken på ljusning där. Den är långvarig, kostsam i mänskligt lidande och en skam för världen som inte bistår och medlar till fred och försoning. Pengar styr i världens konflikter. Människor hamnar i kläm för att några vill ha mer. Det är en omåttlig sorg att se, att det är just så. Det är en outhärdlig tanke att pengar går före människor, mänskliga rättigheter och omsorgen om varandra.

2/3 av Västsahara är ockuperat av Marocko
sedan 1975. Många västsaharier
bor i flyktingläger i Algeriet. 
Jag läser också att Marocko, alltså ockupationsmakten, är en av EUs största mottagare av ekonomiskt stöd. Det gör förstås att EU föder Marockos möjlighet att bibehålla ockupationen. Vi som medlemmar i EU bidrar alltså till förtrycket. Det är en outhärdlig tanke.

Min rekommendation till dig är förstås att du beställer en prenumeration av tidningen - för en schyst möjlighet att hålla koll på sakfrågan.

A..



Mer om Västsahara i denna blogg hittar du här!


lördag 4 mars 2017

Det är en spännande tid...

Jag är ansvarig för föredragen hos Norrtälje Rotaryklubb under innevarande rotaryår (2016/2017). Det är ett 40-tal föredrag som skall ordnas under ett år. Vi har möten varje torsdag lunch, med uppehåll under juli, juletid och någon helgtorsdag då och då. Vi har, bortsett från dessa små uppehåll, alltid torsdagslunch. Det är trevligt och positivt. Med alla föredrag är det också lärorikt.

Att ordna ett 40-tal föredrag är inte en skitsak. Det är inget som kan göras med en klackspark. Det får sitta i bakhuvudet mest hela tiden. Ja, det är ändå inte så supersvårt, människor vill och kan. Det svåra är att hitta en bra bredd, bra djup och bra föreläsare med relevanta och varierande ämnen. Ibland tar fantasin alldeles slut, då gäller det att ta ett steg tillbaka och begrunda situationen.

Vi gillar lokalt, nationellt och globalt. Vi gillar framgångsrika företagare, vi gillar hälsa, vi gillar nya frågor som ingen känner till. Vi gillar nyheter och gammalt som gatan. Vi gillar människor, som med glimrande glöd och energi vill berätta om intressanta sakfrågor för oss.

Min upplevelse av detta, min uppgift för året, är att det är en fantastisk uppgift. Ja, lite av en utmaning, men en fantastisk uppgift som kräver att man håller i. När jag tilldelades uppgiften tänkte jag, - hu, hur skall det gå? Nu, åtta månader senare och fyra kvar att göra, känns det ändå ganska bra.

Nya tag. Jag tar ett steg tillbaka, för att begrunda situationen, se vad vi har haft och hur jag kan fylla de resterande torsdagarna, så att klubbens alla medlemmar skall tycka att det är bra och roligt att gå till våra möten. Ja, jag är också ansvarig för att uppdatera vår hemsida och vår fb-sida. Min ambitionsnivå är att informera inför och efter varje möte. Kan jag själv inte vara på plats är det svårt att säga plus, ta ett foto eller någon annan ljusglimt om jag inte får en rapport från någon av rotarykollegorna som har varit där, men jag försöker ändå hålla sidorna vid liv. Jag ser att det är viktigt. När jag inte gör, blir det inte gjort. Jag vill att det skall blir gjort.

Vi ses på torsdag. Vem som talar då, hittar du i vårt kalendarium.

Gå gärna in och gilla vår fb-sida!

A..




Ballonger, ja, se dessa ballonger


Ballonger.

Vi talar om ballonger vid vårt köksbord. Vi talar om dem från perspektivet stoppklossar och hinder. Ja, vi ler en aning, förundras också, men vi enas om att vi inte vill ha dem i vår väg. Det kanske inte är ballongerna som är stoppklossar i sig, men de bärs av några som är.

Vi talar om ballonger ur ett löparperspektiv. De finns hos farthållarna i halvmaror och i de hela, långa stadsmarorna. Farthållarna hjälper löparna att hålla rätt fart för att nå en viss sluttid i loppet. De har stora ballonger med tider på. Löparna som vill nå den tiden hänger på just den farthållaren, just den ballongen. Det bygger förstås på att de startar samtidigt, eftersom de annars får helt olika tider. Folket lägger sig som små flugor runt farthållaren, suger sig liksom fast i området runt omkring. De hindrar oss andra att passera, inte medvetet förstås, men mängden människor runt farthållaren tar upp stora delar av vägen. De blir som en hindrande vägg. Vi har sett och känt detta i flera lopp. Det är något att förhålla sig till. Man behöver planera för att ta sig förbi, som i att ta fart och sats för att ta sig förbi eller noga betrakta för att hitta en lucka att slingra sig förbi i. Bilden förändras inte nämnvärt när ballongerna stiger mot skyn. Flughorden är kvar på marken, ballongen kommer strax att ramla ner i ett vattendrag, i en mosse eller annat. Färga naturen med plast och kemi. Ett djur kommer nyfiket att nosa på biten, kanske tugga i sig den. Annars kommer den sakta, sakta att brytas ner, men aldrig helt. De finns kvar.

Jag vill framförallt inte se ballongerna för att de är naturförstörande, för att så många hamnar i naturen i små trasiga bitar och tas upp i näringskedjan. De hamnar i vår, djurens och naturens kropp. Jag vill inte se dem för att de innehåller plast, kemikalier och hälsofarliga ämnen.

För några år sedan såg jag en bild av en ickevåldslig organisation som ickevåldsligt demonstrerade mot ett möte med fokus vapen och militärövningar. Bilden var fylld av ballonger. De släppte också upp ballongerna i luften. Det förtog en stor del av min kärlek för deras aktivitet, till organisationen i stort. Ja, aktionen var viktig, men de bidrog samtidigt på ett mycket onödigt sätt till nedskräpningen av vår jord. Det onda förtog det goda. Ickevåldsaktionen förde otyg till allas vår natur. Det gjorde ont i min själ.

Att tala om ballonger som något negativt känns som om man hindrar människors glädje, för att de ses som något glädjefyllt och positivt. Det känns som om jag är en glädjedödare. Det vill jag förstås inte vara. Men, för mig är plasten ett otyg, ett riktigt förskräckligt otyg, som alltför ofta hamnar i naturen. Därför är det negativt. Plasten innehåller kemi och gifter, som hamnar i våra barns och våra kroppar. Det negativa överväger det positiva.

Ja, gärna ballonger, gärna skratt & glädje och gärna färg som tillför till fest vareviga dag, men låt dem i sådant fall vara tillverkade utan plast och negativ kemi.

A..



  • Hälsofarliga ämnen i ballonger - se testfakta! När kommer nya material, som gör att det inte gör något att de hamnar i naturen? Utan kemikalier och plast?
  • Vid vårt besök i det Västsahariska lägren i Algeriet användes ballonger i en välkomst och presentationsövning. Den var fin. NOVA-folket samlade in varje rest och lät dem inte spridas för vinden. Men, vart tog soporna vägen sen? Vi lärde oss att soporna inte riktigt togs om hand - det fanns inte förutsättningar för sådant i lägren. (Läs här om 27 februari camp, inte om ballonger, plast och sopor men ändå)




tisdag 21 februari 2017

Människor sista vilja är viktig

Människors engagemang är viktigt.
Vi engagerar oss i det vi tror på, det vi tycker är viktigt. Just det är viktigt, för att saker skall hända. Vill vi se en fredlig värld, så behöver vi engagerar oss för detta. Vill vi se forskningen för kvinnors hälsa växa i omfång och styrka, så behöver vi engagera oss i just de frågorna.

Ja, vi är många som engagerar oss, men vi behöver hela tiden bli fler och samla fler resurser i den uppgift vi ser som särskilt viktig. Vi vill förstås att alla skall se och känna frågan om allas lika värde och att forskningen är unik för de olika grupper som finns. Vi är lika, men ändå ibland också väldigt olika. Det forskas ännu för lite om kvinnors hälsa. Det vill vi se mer av. 

Människors vilja är viktig. 
Det är viktigt att vi respekterar människors vilja, vad t ex rör deras liv och deras resurser. Ja, i andra avseenden också förstås. Respekt och omtanke om varandra är viktigt. Varje människas tillgångar är var och ens personliga egendom, över vilken du som enskild individ styr. Det är viktigt att respektera. När individerna inte själva styr, eller kan styra över sina egna tillgångar eller liv går ofta lagstiftningen in som skydd för individen. Lagstiften styr riktningen och grundar sig i allmänhet på en allmän inställning i samhället. En sådan inställning ändrar sig allteftersom tiden går, vilket över tid också ger ändrad lagstiftning. I detta finns t ex reglerna om arv. Reglerna om arv stryr hur dina tillgångar skall fördelas vid din bortgång, om du inte har skrivit ett testamente.

Har du skrivit ett testamente tar detta över lagreglernas fördelning, även om reglerna finns kvar i bakgrunden. Man kan säga att de stillsamt betraktar, de överprövar en aning eftersom vi själva inte får fördela allt helt själva. Lagstiftaren tycker att det får finnas någon form av rim och reson i detta.

Innan vi når så långt som till vår bortgång pågår livet. Här och nu har vi möjlighet att delta, genom vårt eget engagemang eller dela med oss av våra resurser genom medlemskap i viktiga föreningar och/eller gåvor till de engagemang vi ser som extra viktiga. Vi skulle förstås önska att kvinnors hälsa är en sådan företeelse dit du gärna vill bidra. Välkommen till oss, vi som ivrar för uppmärksamhet och forskning i frågan om kvinnors hälsa.

Människor sista vilja är viktig.
Vi använder ofta uttrycket "sista vilja" om testamentet. Vi kan förstås ha velat och tänkt mycket sedan vi skrev vårt testamente, men testamentet är ett uttryck för hur vi vill att våra kvarvarande tillgångar skall fördelas efter vår bortgång.

Du kan alltså visa din vilja i testamentet, fördela dina tillgångar utifrån hur du tycker att dina pengar och övriga tillgångar skall användas. Om du vill att en förening som har en värdegrund, ett förhållningssätt och riktning som du tycker om, har fokus på viktiga frågor och tycker att du vill bidra till detta, då är ett testamente en bra plats att ge uttryck för detta i. Däri kan du t ex ange ett belopp eller en tillgång som du vill skall gå till en förening eller en stiftelse. Du kan också ange villkor, men tänk på att för strikta villkor kan leda till att föreningen inte kan ta emot dina medel.

Formalia i testamentet spelar roll.
Om du följer alla regler som finns kring testamentsskrivandet fördelas tillgångarna som du vill. Du kan inte fördela allt om du har barn eller barnbarn. Deras laglott kan inte testamenteras bort. Denna del är hälften av arvslotten, alltså hälften av vad som är kvar sedan skulder avräknats och eventuella andra kvarvarande arvsfrågor reglerats. Du kan inte heller testamentera bort sådant du inte har full äganderätt till, t ex p g a ett tidigare testamente där ett arv efter dig (efterarv) skall gå vidare till andra. Arv och testamenten kan vara en komplicerad historia, men testamentet uttrycker din önskan om hur dina tillgångar skall användas. Det är därför viktigt att du - om du vill - berättar om detta i ditt testamente. Många avtal i vårt samhälle kan vara muntliga, men ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat av den (testator) som vill fördela sina tillgångar. Den namnteckningen måste vara bevittnad, det skall ske i samma tid som undertecknandet skedde alternativt att testatorn vid bevittnandet berättar att det är hans/hennes underskrift. Vittnena skall alltså vara närvarande. Det finns också tydliga regler på vilka som får och inte får bevittna testatorns namnteckning, varför det är viktigt att också uppmärksamma de reglerna.

Ärvdabalken hjälper till.
Lagen styr fördelningen av dina tillgångar om du inte har ett testamente. Lagen styr förstås en aning även om du har ett testamente, men då ligger första prioritet på ditt testamente. Hänsyn skall då tas till din uttryckta vilja, förstås. 

Förstås. Såklart. 

A..

lördag 18 februari 2017

Ickevåld är en bra grej.

Ett fantastiskt - men för oss ovant - plagg. Praktiskt, när man ser hur det används, hur väl det skyddar mot sol och hur lätt det är att klä sig utan symaskin, mm. Ja, ett rätt bra plagg. 




I höstas besökte jag ett västsahariskt flyktingläger i Algeriet. Det var en särskild upplevelse. Jag är glad och tacksam att jag fick åka, se och lära mig mer. Människor tvingas bo i lägren i mängder av år, kanske hela sina liv. I mer än 40 år har lägret funnits. Barn föds, växer upp och formas där. De passerar sin tonårstid, studerar, spelar fotboll, springer, sköter djuren, gifter sig och väntar på sin frihet. De lever sina liv så gott det går. Människorna lever under svåra omständigheter och hos många sinar hoppet.

Det finns också människor som vägrar släppa hoppet om att friheten är möjlig och att det skymtar bättre tider strax bortom hörnet. De blir glada när de ser att att andra långt bort och nära bryr sig om deras situation. De blir glada när de ser att vi bryr oss om rättvisa och orättvisa i världen, tar oss åtminstone lite ton för deras sak. Några gör det mer och några i varje fall lite smått. Även det lilla är positivt här, tänker jag.

Vårt möte med ickevåldsorganisationer i lägret var verkligen tillförande. Så glad jag blev över glädjen där, trots den svåra situationen som råder. De finns kvar i mitt huvud, känns i min kropp. Jag tänker ofta på dem och önskar att jag fann vägar att göra mer. Mer än det lilla.

Vill du bidra i västsahariernas sak, så rekommenderar jag t ex kontakt med Emmaus Stockholm eller Kristna Fredsrörelsen - som båda arbetar aktivt för att stödja västsaharierna. Ickevåldsligt. Vill du ha en specifik kontaktperson, så säg till, så lotsar jag dig vidare.

Ickevåld är en bra grej. I det kan t ex ingå att skicka ett vykort till någon eller några i regeringen. Fråga vad de gör för att bistå de som har det tufft, t ex det västsahariska folket.

Eller varför inte boka en föreläsning med någon av oss som var med på plats? Vi kan berätta något av det vi själva såg, kände och upplevde. De flesta av oss vill gärna tala mer om det vi har varit med om. Vi finns spridda landet runt, så någon av oss kanske rent av finns i ditt hörn eller nära din organisation. Hojta om du vill, så försöker vi peppa någon att komma!

A..


  • Mer om Västsahara i denna blogg här!
  • Vill du gå en ickevåldsutbildning på Härnösands Folkhögskola höst 2017, så titta in här!
  • Västsaharakommitténs fb-sida hittar du här!
  • Tidskriften Västsaharas hemsida hittar du här!
  • AFAPREDESA, som vi besökte i lägret, står för Association of the Families of Saharawi Prisoners and Disappeared 
  • NOVA står för Non Violent Action

Vår chaufför i lägret skrattade gott åt oss när vi ville fotografera de vackra kamelerna - eller rätt är kanske dromedarer, för det är väl de som har en puckel - som korsade vår väg. Jag tänkte att vi betedde oss som turisterna hemma som så gärna vill fotografera renar eller andra exotiska djur som finns i vårt eget land. Vi ler åt dem och här ler lokalfolket åt oss. Det vanliga för någon är exotiskt för någon annan. Både hemma och borta. 


Att ses. Att äta & tala tillsammans. Att höra om skillnader & likheter. Att skapa nya vänskapsband. Det är viktigt. 


Nova & Kristna Freds,





torsdag 16 februari 2017

Teaterpiratsrepetition (repetition den 14/2 2017)

Nya Teaterpiraterna repeterar nu Törnråza. De har premiär den 1/4 2017.

På Teater Bristol i Sundbyberg råder just nu full aktivitet med nya kostymer, glömda attiraljer, skratt, felsägningar, omtagningar och klockrena repliker. Nu är också barnen där, de som ska delta, agera och hjälpa till. Så fint det blir, ja, så jättefint det blir. De kliver alla fint i sina roller. Det är så fint att se, ja, så jättefint att se hur pjäsen växer fram och hur karaktärerna utvecklas mer och mer. Så fint, så fint.
Fler fotografier från Teaterpiraternas repetitioner (foto Anette Grinde) hittar du här!
Biljetter till den kommande - högst sannolikt fantastiska - föreställningen köper du här!

Snövit (Alicia) är här lite sur & trumpen. Strax senare är hon fylld av glädje igen! 

Vincent försöker klura ut vem Törnråza är. Han är nyfiken och förtjust. Plötsligt kommer Snövit & Rödluvan, vilket förstås för handlingen framåt i ett skutt. Kommer de för att de vill veta vem Vincent är?

Åh, så han skräms. Så rädd Törnråza blir när Vincent plötsligt ger sig till känna.
Och alltid är det någon i kulisserna som spejar på Törnråza. Varför är det så?


- Åh, nej. Vad har hänt med Törnråza (Maja)? Nu är det sorg och förtvivlan som råder på slottet.
Hur ska det gå? Ja, hur ska det gå?



Morga, en mindre charmig typ, men i pjäsen väldigt viktig karaktär, som spelas alldeles prima av Maria.
Svart i såväl klädsel som i karaktärens ton. 

Mia Hällberg står för regi. Ja, hon står också för dans, mimik, riktning och glada skratt. 







Och nu är barnen från Sundbybergs Dansstudio här, de som skall vara med och göra föreställningen än mer rolig, allvarlig och intressant. Just här är de bokhyllor i en butik. Så fint, så fint.




Foto Anette Grinde

onsdag 8 februari 2017

Teaterpiraterna repar Törnråza på Teater Bristol - premiär 1 april!

Morga (Maria) stör budbäraren (Jarl), tar sig ton och kör iväg. 
Törnråza (Maja)

Elionora (syster) spelas av Eva. Här tar hon sig ton. Kanske säger hon; - Köp biljetter nu! Du gör det på vår hemsida!
Laila, i vitt i bakgrunden, hoppar in där någon fattas, lagar trasiga tröjor, servar med hjälp runtomkring lite här & där och bakar alldeles fantastiska bullar. 



- Ja, visst, en gåva skall hon få. Av mig och av mina syskon, förstås. 

Åh, nej. Åh, vilken olycka. Åh, hur skall det nu gå?

Oj, så rädd hon (Maja) blev när Vincent (Markus) kommer smygande i skogen. 


Alltid är det någon som passar i kulisserna.

- Nej men titta, nu ringer Snövit till oss, säger Rödluvan. - Sätt på högtalaren i telefonen, säger Askungen.

Roy (Åke) & Regina (Nina)





Vi lovar att alltid ta hand om dig, kära Törnråza. Vi lovar.

Kungen & drottningen & en god dos syskon samlas till frukost. 

Glada & fantastiska bästisar. 










Bilderna är från Teaterpiraternas repetition den 7 februari 2017.

Foto Anette Grinde

Fler inlägg om Teaterpiraterna i denna blogg - här!