lördag 28 februari 2009

Våldtagen. Smittad. Utkastad.

Jag fick tidningen Barn, nr 1/2009, i min brevlåda. Jag har sålunda betalt medlemsavgiften till Rädda Barnen i år igen. De bedriver viktig verksamhet. Där finns fokus på rättvisa för barn, för omsorg om barn, för rätt till utbildning, sjukvård, mat för dagen, tak över huvudet, och allt annat som tillhör vårt livs självklarheter men som saknas för så många i vår värld. Det känns så oerhört viktigt att det är många som arbetar för barnens rätt. Jag är glad att det finns organisationer, som t ex Rädda Barnen, som arbetar för just barnens rätt.

I detta nummer skriver Rädda Barnen på tema; Att leva med HIV. I tidningen finns många artiklar på temat, och de sätter sig starkt i magen. Jag hukar mig, så ont gör det när jag läser. Livets olika förutsättningar för världens olika folk blir igen och igen så grymt orättvist. Det är bra att det synliggörs. Så att vi inte glömmer och tror att allt är väl, för det är det verkligen inte.

Våldtagen. Smittad. Utkastad.

Jag läser om barnens utsatthet, om unga kvinnor som utsätts för männens rädsla att smittas av sjukdomar och därigenom utsätter kvinnorna för extra stora risker. Jag läser om männens stora hänsynslöshet mot hela generationer unga kvinnor, som inte kan eller törs värja sig. Det är inte rättvist, och på intet sätt acceptabelt.

Vem bär makten över sin egen situation, är en fråga som man åter kan ställa sig? Hur mycket kan man egentligen påverka när livsrummet är så starkt påverkat av kultur och områdets livsförutsättningar?

När jag läser detta ser jag igen vårt ansvar. Vårt. Som i individernas, var och ens, som i biståndsorganisationernas, som i världens länders gemensamma ansvar att faktiskt åstadkomma en förändring i omsorgen om varandra.

Det krävs verkligen att vi tar vårt ansvar.
Var och en.
Du och jag.
Varje dag.

I detta kan ligga att bistå med medel och resurser, som i pengar, kraft och ord, till en organisation som kan göra och gör skillnad. Kort och gott att bidra med allt det just du/jag kan, för just det som är viktigt.
I detta kan ligga uppmärksamhet och ord, som utmanar och som påverkar människor att tänka till kring vad de själva gör. I detta kan ligga att skriva, tala eller på annat sätt göra. Till fördel för de som behöver vårt stöd.

Det finns organisationer och människor som tar stora steg för människor som har det tufft. Anslut dig. Aktivera dig. Tillsammans med andra.

Du kan göra skillnad.
Börja idag. Vänta inte till imorgon.

För visst bryr du dig om världens väl?

Anette Grinde

Inga kommentarer: